Jag hade egentligen tänkt berätta om hur sommaren varit och hur otroligt pedagogisk mamma jag var när sonen inte tordes hoppa från högsta hoppet när vi badade.
("skit i det, du måste inte!" "Jamen till och med småtjejerna hoppar... Och vad kan egentligen hända?" "Ja du kanske kommer så djupt ned i vattnet så att du inte hittar upp igen och drunknar!!!" sa den höjdrädda mamman.
Tillslut hoppade sonen ändå och som mamman jublade och klappade händerna :)
)
Men nej det struntar jag i att berätta.
Jag tänker inte heller berätta om hur snurrig mamma jag kan vara (När jag skulle beställa böcker inför Max födelsedag satt jag och läste om en massa olika för att få uppslag vad han kunde tänkas gilla. Bla om en bok som hette tunnlar. Jag hoppade över den och tänkte att den spar jag på till Jul eftersom jag redan hade bestämt mig för så många andra. (trodde jag)
När böckerna var färdigbeställda kom Max hem och sa att en kompis läste Bert böckerna och tyckte att de var roliga. Jag tänkte att de var lite för simpla och lättlästa för Max då han är på en helt annan nivå i sitt läsande, men jag lånar väll dem på bibblan då tänkte jag.
Sagt och gjort den dagen böckerna kom hämtade jag ut paketet och fräste samtidigt ned till stadsbibblan för att låna Bertböcker.
Jag frågade bibblantanten om var Bertböckerna står och hon visar var. Då står den där. Boken Tunnlar. Åh! Utbrast jag. Den boken måste jag låna också! Bibblantanten börjar prata varmt om den och säger att den är såååå spännande och boken efter är ännu mer spännande.
Detta är dagen före Max födelsedag och jag återvänder nöjd hem och ger honom låneböckerna och berättar vad bibblantanten sagt om Tunnlar.
Hussen harklar sig lite och ber mig komma. "Den boken har du för fan hämtat ut med bokpaketet idag!!!" (hussen hade fått fakturan på böckerna) Oj hoppsan, alzeimers Jea hade tydligen varit i farten...
När vi sedan någon vecka senare kommer till bibblan och lämnar in en lista på böcker Max läst under sommaren (Barn får en bok från biblioteket om de läser och skriver en recention på 5 böcker under sommaren) så är den första bok vi ser bland böckerna han får välja på just boken "Tunnlar". Snacka om att den boken har förföljt mig denna sommar... Både Max och jag fick oss ett riktigt gott skratt...)
Men det tänker jag inte heller berätta om...
Nä, istället väljer jag att visa lite teckningar som jag hittade på vinden när jag städade där idag. Jag var uppenbarligen hundtokig redan som barn:
Det här kan väll vem som helst se att det är våra två Shitzu och vår Tax!
Här kommer Taxen Fia:
Våra Shitzu leker, observera leksak i magen. Jorå på Ultuna i Uppsala finns en monter med saker hundar svalt som de har opererat ut. Våra hundar har bidragit en del till den samlingen...
Sedan favoritboxerhunden Loma:
En bild som var så stor att jag fick scanna halva i taget...
Här kommer bakdelen med den söööta svansstumpen:
Visst är det MÄRKLIGT att jag inte är konstnär till yrket?!
fniss...
8 kommentarer:
Nej jag tycker inte det är märkligt att du inte blivit konstnär Jea. Men jag förstår varför du bytt ras.
Hahaha! lika snäll som vanligt. :o)
Men alltså, Jea, du är ju bara suverän. Både som litteraturpedagogisk morsa och som tecknare. Den svarta, tvådelade vovven är värd att visas på MOMA eller nåt. Och så är jag glad över att du är tillbaka snart igen. Det är lite ängsligt när du inte är där du ska. Jea, bliv vid din blogg!
Mycket märkligt! Tycker jag ju då. Fast jag måste ju erkänna att jag nog tycker att en där taxen... den ser ut lite som en ko!! (Fast en mycket taxliknande ko).
Bitte; Precis! Det var just det jag kände också. Och faktum är att den blev ÄNNU bättre som tvådelad!
Irené; Att du skulle tycka som mig förstod jag redan när jag skickade iväg inlägget. Men ser du inte att Taxens tuttar är mjölkfyllda? (därav storleken och likheten med en ko)
Taxen hade nämligen valpat. Det kan vem som helst se, även du om du tittar efter lite! ;)
Jag hoppas även att alla ser att jag var föregångare till kuperingsförbudet på Boxer!
På en av bilderna har jag målat Loma med lång svans! Tänk vilken klok liten trollunge jag var (jorå! som en trollunge såg jag allt ut som litet barn)
Försök nr 2!
JAG noterade att taxen Fia hade valpat på dirren vill jag påtala! men vi har väl ungifär samma tänk, sa den andra pedagogiska mamman till den andra *flinar*
Vad SKÖNT att du såg att det var en nyvalpad Tax och inte en ko Anki. :)
Och visst är man bra som morsa när man stöttar sitt barn när han är rädd för något... ;)
Behöver jag ens berätta om när han skulle åka till gröna lund och gick och velade innan om han skulle våga åka fritt fall?
Nä, tänkte väll att jag inte behövde berätta att jag skrämde pp honom med att maskinen kunde gå sönder... Fnissar...
Skicka en kommentar