Ledig måndag efter en slitsam jobbarhelg tillbringas som bäst framför datorn, varvat med hundpromenad. Det där man varvar med, är den delen av mattens lediga måndag som hunden tycker är bäst.
Så iväg över den gråmulna Upplansslätten bar det. :)
Flygande hund:


"Och nu Dino ska vi även göra våra bloggläsare lite mer allmänbildade, så om du sätter dig fint på stenen så att man kan se Sveriges nordligaste Ekbacke i bakgrunden vore det bra!"
"Har du godis med dig då?"

"Japp, idag kom jag ihåg!"
"Mums det ser jag fram emot!"

Kära bloggvänner; Ekbacken är den man ser längre bort till vänster om Dino. INTE de gröna enarna till höger om honom om nu någon kunde tro det... Sveriges nordligaste ekbacke ligger alltså i KungDinoland, så nu vet ni det. :)
För att ta sig till ekbacken måste man ta sig över en å, och hur det kan gå då, kan ni läsa om på Dinos ouppdaterade hemsida... Scrolla ned till berättelsen "Rådjursjakten";
http://fjellfarmensdino.webs.com/dinosberttelser.htmPromenaden fortsatte. Och då Dino visste att matte denna dag kom ihåg att ta med godiset kom han springandes i full karriär till henne hela tiden utan att hon bad om det.



"Du märker väll hur duktig jag är på att komma va?!"

"Jadå!, här får du ditt godis!"

Sedan tränade vi lite uppletande...
"Kolla matte jag hittade en bil"

Rätt länge hade den nog stått där. Undrar vad parkeringsboten är uppe i nu?

Väl hemma läser Jea in dagens bilder samtidigt som hon äter en pepparkaka eller två... eller ännu flera... Ops, det blev rätt tomt i den burken...

Sist men inte minst vill Jea lämna ett husmorstips...
Om man som Jea gråter bara man tänker ordet lök.
Om man som Jea av någon outgrundlig anledning har sparat sina slalomglasögon från det att man var 9 år. Ja då kan man sätta på sig dem medan man skär löken.
Joråsåatte´....