söndag 24 januari 2010

Allmänlydnadskurs


Av någon outgrundlig anledning har matten tagit med mig på en allmänlydnadskurs.

Kurser brukar förvisso vara rätt trevliga tillställningar där det brukar hagla godis. Men på just den här kursen var jag först lite tveksam till upplägget…


Första gången stod kursledaren och raljerade om att det viktigaste var att befästa ett ordentligt ”NEJ!”, och att visa att man behärskar och är kung i alla situationer.

Inga problem tänkte jag, jag är ju´ redan kung, easy peasy cake lixom!


Efter en stund började jag ana att det var till matten hon hade sagt detta… Och då började jag bli riktigt förvirrad! Hur menade hon då?


Istället för att det haglade godis på kursen skulle vi gå förbi skålar med godis på marken som vi inte fick ta av! Människorna lekte att det var råttgift i skålarna och att det var livsviktigt att hunden på inga som helst villkor tog ens en liten ynka bit.


I ren chock lade jag mig platt på marken när matten lät mig veta med kroppsspråk och röst att skålarna var förbjudna. Efteråt tänkte jag lite på det där, männsikan tog inte ens i mig, kanske hade jag ändå kunnat sno åt mig en liten pyttebit?

Kursledarn sa att jag var rätt vek och att matte var jätteduktig på att veta vilken nivå som var lagom för att få mig att inte ta godiset.


JAG? VEK? Nä nu fattar jag ingenting! Jag är KUNG!!! Det där hade de uppenbarligen fått om bakfoten.


Men efter den gången har matte varit lite labil och fått för sig att hon ska bestämma över mig och förmodligen är jag fortfarande i lite chock för jag har faktiskt oftast låtit henne få sin vilja igenom.


Igår var det dags för gång nummer två.

Jag behövde bara få syn på den där kursmänniskan för att veta vad det handlade om. Matten behövde bara säga till mig en gång så gjorde jag som människorna ville. Och se det var melodin det!

Den här gången fick jag köttbullar när jag gick lös bredvid matte förbi de andra hundarna. Eller bredvid och bredvid… För att matte inte skulle känna sig tveksam till om jag tänkte bry mig om de andra hundarna, så vek jag in bakom matte och bytte sida så jag kom längre ifrån den andra hunden i mötesögonblicket. Tänk så lite som behövs för att göra matten nöjd och få köttbullar haglandes över mig!


Och tänk så lättlurade de små människorna är, inte kommer jag att vara såhär lydig utanför kursen inte!

1 kommentar:

Anonym sa...

Hahahaha!!! Det här har jag inte hunnit läsa! Kanon!!!
/Mallan